Translate

Translate

Kontakta oss

Kontakta oss

Finska

Finska

Laxå kommun

För dig som är förtroendevald

Alla kommuner har en politisk organisation med förtroendevalda och en förvaltningsorganisation med tjänstepersoner. Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och de nämnder fullmäktige beslutat ska finnas. Nämnderna har ansvar för olika frågor vilka regleras i reglementet för respektive nämnd.

Här finns information och guider för dig som är förtroendevald. Men hjälp av detta kan du som förtroendevald ta del av praktisk information om möten och läsplatta, men också stöd till dig som förtroendevald när du utövar ditt uppdrag.

Det finns styrdokument som arbetsordning för kommunfullmäktige, reglementen för nämnder samt bestämmelser för arvoden. Reglementen finns publicerade i den kommunal författningssamling.

Har du frågor om din roll som förtroendevald, kontakta oss på kansliet.


Uppdraget att vara förtoendevald är viktigt. De som har uppdrag i kommunfullmäktige är utsedda av medborgarna och de som har uppdrag i styrelse, nämnder och direktioner utses av kommunfullmäktiges ledamöter.

För dig som förtoendevald så är det främst ditt parti som stödjer och hjälper dig till rätta i ditt uppdrag, men vi på förvaltningen har också ett uppdrag att stödja, utbilda samt svara på frågor. Vi kan förklar ärendegång, hur reglerverk ser ut och vad som styrs av lagar såsom kommunllagen. Vad ni ska tycka i sakfrågor måste ni diskutera med ert parti.

Kommunfullmäktige har fastställt bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Laxå kommun. Då du tjänstgör har du rätt till sammanträdesarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning. En förtoendevald kan även ha rätt till ersättning för barntillsynskostnader.

Läs mer i Bestämmelser om arvoden och ersättning för förtroendevalda i Laxå kommun Pdf, 259.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Ett ärende förbereds alltid av tjänstepersoner innan beslut tas i styrelse/nämnd eller i kommunfullmäktige. Det kallas att ärendet bereds och resultatet presenteras i regel i en så kallad tjänsteskrivelse. En tjänsteskrivelse är tjänstepersonens sakkunniga bedömning till de som ska fatta beslut i ett ärende. Tjänstepersonen analyserar och utreder frågorna, sammanställer uppgifter och presenterar ärendet med ett förslag till beslut.

Alla tjänsteskrivelser följer en mall för att underlätta din inläsning och få en enhetlighet. Tjänsteskrivelserna innehåller som regel fasta rubriker såsom:

  • Ärenderubrik
  • Sammanfattning
  • Förslag till beslut
  • Beredning
  • Ärendet
  • Ekonomiska konsekvenser

Politisk beredning

Inom de flesta nämnder finns så kallade presidieberedning. En politisk beredning sker innan kallelse av handlingar skickas ut till nämnden. Dessa beredningar är frivilliga och inte lagreglerade på något sätt. Ofta innebär dessa beredningar att presidiet i nämnden ses för att gå igenom ett förslag på kallelse och få del av vad ärendena avser. Syftet är att behov av kompletteringar ska tas upp, det sker alltså inga ställningstagande politiskt om ärendena. Viktigt att notera att det är alltid är ordföranden som beslutar om vilka ärenden som ska med på kallelsen. Ordföranden har också det yttersta ansvaret för att beslutsunderlagen håller en god kvalitet och utgör ett komplett underlag för att du ska kunna fatta beslut.

Särskilt om kommunfullmäktige

Som huvudregel ska alla ärenden som kommunfullmäktige beslutar om beredas i kommunstyrelsen. Kravet på beredning brukar kallas beredningstvång. Rör ärenden en viss nämnds ansvarsområden ska även den ansvariga nämnden ha berett ärendet. När ett ärende ska beslutas av kommunfullmäktige har därför kommunstyrelsen fattat beslut om ett förslag till kommunfullmäktige. Beslutsunderlagen i kommunfullmäktige är därför mer omfattande än i nämnderna. Beslutsunderlagen innehåller förutom protokollsutdrag från kommunstyrelsen (med förslag till beslut) även aktuella tjänsteskrivelser i ärendet.

Kallelse sker digitalt

Ledamöter kallas till sammanträdena och ersättarna får underrättelse om sammanträde. Kallelse och beslutsunderlag skickas elektroniskt så att du har underlaget i din iPad en vecka före sammanträdet. Extra utsändningar av sammanträdeshandlingar kan förekomma efter det att kallelsen har skickats ut, men det ska enbart ske i undantagsfall. I kommunfullmäktige måste alla ärenden beredas innan, vilket gör att extra ärenden är mycket ovanligt.
Läs om hur du hanterar din iPad för att läsa utskicken under rubriken Läsplatta

Kallelse till kommunfullmäktige publiceras på Laxå kommuns anslagstavla en vecka före sammanträdet.

Läsplatta

När du blivit vald till kommunfullmäktige eller en nämnd kommer du få information från nämndsekreteraren om hur du får tillgång till den läsplatta som du behöver för att kunna läsa handlingar och protokoll och hantera din e-post.

Instruktioner för att läsa handlingar i läsplattan

Meetings plus heter appen som du använder för att ta del av mötesinformation i din läsplatta.

I manual för Meetings Plus Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om hur du kan använda de olika fuktioner som finns i appen.

Alla förtoendevalda får en laxa.se e-postadress. Är du anställd i Laxå kommun kommer du att få använda den befintliga e-posten. En Outlook-app finns installerad på din iPad. Viktig att du regelbundet läser din e-post eftersom det är på det sättet vi kommunicerar ut information från förvaltningen. Lösenordet på din e-post ska bytas var 90:de dag. Det kommer ett meddelande på mejl då det är dags.

När du är förtoendevald i Laxå kommun kan du få skrivelser eller e-postbrev som ställs till dig som ledamot i fullmäktige eller nämnd. Dessa ska då registreras eftersom de då blir en av kommunens allmänna handlingar.

Vad är en allmän handling

En allmän handling är en handling som inkommit eller upprättats i kommunen. Handlingen kan vara offentlig (och kan lämnas ut vid begäran) eller innhålla uppgifter som ska sekretessas (lämnas då bara ut om personen är behörig att ta del av den). För att räknas som allmän handling, som ska registreras, så ska de innehålla saker som berör ärenden som hanteras eller kan hanteras i kommunen. Har du frågor om vad som är en allmän handling, som ska registreras, kontakta din nämndsekreterare.

Exempel på allmän handling:

  • Brev
  • E-post
  • SMS
  • Meddelanden i röstbrevlåda

Om du får post från ditt parti så är detta endast för dig som förtroendevald och det ska inte registreras på kommunen.

Självklart kan du få förhinder att komma till ett sammanträde. Då är det viktigt att du meddelar det till styrelsen eller nämndens sekreterare som kallar in ersättare.

Det är också bra om du meddelar ditt parti så de vet att du inte kan komma.

Nämnderna

På nämndsammanträdena sitter du som regel med dina partikamrater. Majoriteten sitter oftast på höger sida om ordföranden och sekreteraren och oppositionen sitter på motsatt sida.

Kommunfullmäktige

På kommunfullmäktige har varje ledamot en bestämd plats i fullmäktigesalen. Du sitter tillsammans med andra ledamöter från ditt parti.

Närvaron på sammanträdena måste alltid noteras eftersom det skrivs in i protokollet. Även icke tjänstgörande ersättare noteras i protokollet.

Nämnderna

Närvaron noteras av sekreteraren och vid behov genomför ordföranden ett upprop när sammanträdet börjar.

Kommunfullmäktige

Ordföranden inleder sammanträdet med att kontrollera närvaron. Upprop sker med stöd av sekreteraren.

Den som måste avbryta sin tjänstgöring under pågående sammanträde kommer fram till presidiet, som sköter om att frånvaron noteras och att en ersättare sätts in. Finns ingen ersättare att sätta in kommer partiet att sakna en röst vid sammanträdet.

Även om du är ersättare och behöver gå hem före sammanträdets slut, ska du anmäla det till sekreteraren. Det bästa är att gå fram och prata direkt med sekreteraren, som annars kanske inte uppmärksammar förändringen.

Vet du med dig att du behöver gå tidigare från ett sammanträde? Meddela sekreteraren och dina partikamrater innan sammanträdet börjar så kan man förbereda en ersättare för dig.

En ledamot som är närvarande vid sammanträdet tjänstgör. Om inte alla ledamöter för ett parti är närvarande, träder ersättare i tjänst. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

En ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra, även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Bytet sker däremot inte under behandlingen av ett ärende, utan när ett ärende avslutats och innan nästa tas upp.

En ledamot som avbryter sin tjänstgöring under sammanträdets gång kan inte komma tillbaka och börja tjänstgöra igen efter en stunds frånvaro. Detta kallas växeltjänstgöring och är inte tillåtet. Enda undantaget är om ledamoten inte får delta i behandlingen av ett ärende på grund av jäv.

Nämnderna

Om en ledamot är frånvarande tjänstgör i första hand en ersättare från ledamotens egen partigrupp och i andra hand en ersättare från annan partigrupp. Detta sker enligt den tjänstgöringsordning som kommunfullmäktige beslutat om.

Turodning vid inkallade av ersättre i kommunstyrelse och nämnder mandatperioden
2018-2022

Parti

Ordning som ersättare kallas

KD

KD - C - MP - V - M - S

C

C - MP - KD - V - M - S

MP

MP - KD - C - V - M - S

V

V - MP - S - KD - C - M

M

M - C - KD - S - MP - V

S

S - V - C - M -MP - KD

 

Om en ersättare från den frånvarande ledamotens egen partigrupp kommer under pågående sammanträde, får denne tjänstgöra istället för den ersättare från annan partigrupp som kan ha satts in.

Kommunfullmäktige

I kommunfullmäktige kan enbart ersättare komma från det egna partiet. Ersättarna tas in i den ordning de är valda. Endast i undantagsfall är det tillåtet att sätta in en ersättare under pågående behandling av ett ärende.

Meddela ordföranden/sekreteraren inför sammanträdet om du behöver avvika från sammanträdet. Det underlättar hanteringen och ordföranden kan då förbereda sig på att kalla in en ersättare. Tänk på att inte lämna sammanträdet mitt under behandlingen av ett ärende.

Som ledamot i en styrelse/nämnd har du rätt att ta initiativ till nya ärenden i nämnden. Denna rättighet framgår av kommunallagen och i Laxå kommun kallar vi det ”ledamotsinitiativ”.

Huvudregeln är att en ledamot har rätt att väcka ärenden även under sammanträdet. Nämnden beslutar då om man ska fatta beslut direkt eller om ärendet ska beredas vidare.

Lämna eller skicka ledamotsinitiativet till kommunens e-post alternativt till nämndens sekreterare.

Som ledamot eller tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige kan du lämna in en motion i en fråga. Genom att väcka en motion startar du ett ärende kring en fråga som du vill att kommunen ska fatta ett visst be­slut i.

Så går det till att väcka en motion:

  1. Ett ärende om en motion både startar och slutar i kommunfullmäktige. När du lämnat in din motion anmäls den på kommunfullmäktige, det vill säga den sätts upp på dagordningen.
  2. Därefter beslutar kommunfullmäktige vilken styrelse/nämnd som ska bereda/utreda motionen.
  3. Efter att motionen beretts i styrelse/nämnd går motionen tillbaka till kommunfullmäktige. Tanken är att en motion ska beredas inom sådan tid att fullmäktige kan fatta ett beslut i ärendet inom ett år. Hinns detta inte med ska en avrapportering ske innan året har gått och fullmäktige kan då välja att avskriva motionen från vidare handläggning.

Checklista för hur du skapar en motion:

  • Motionen ska vara skriftlig och inlämnad av en eller flera ledamöter.
  • Motionen ska innehålla förslag till beslut och motivering till förslaget.
  • Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.

Motionen ska lämnas in före kommunfullmäktiges sammanträde för att kunna anmälas på sammanträdet. Lämna eller skicka motionen till kommunens e-post alternativt till kommunsekreteraren.

Som ledamot eller tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige kan du ställa en interpellation till ordföranden i styrelse/nämnder. Interpellationen är en fråga. Rätten att ställa interpellationer är mycket viktig ur demokratisk synpunkt eftersom det innebär ett kontrollmedel över nämnderna vid sidan av den kommunala revisionen. Interpellationer leder däremot inte till några beslut av fullmäktige.

Checklista för att skapa en interpellation:

  • Interpellationen ska vara skriftlig och inlämnad av en ledamot eller tjänstgörande ersättare.
  • Interpellationen ska rikta sig till ordföranden i den nämnd som är ansvarig för det sakinnehåll som frågan rör.
  • Interpellationen ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering.
  • Interpellationer får bara röra ärenden som fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan nämnd har ansvar för.
  • Interpellationer bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen.
  • Du kan inte ställa en interpellation om allmänpolitiska frågor och ärenden om myndighetsutövning som rör en enskild person.

Så går det till:

När du har lämnat in din interpellation anmäls den på kommunfullmäktige, det vill säga, den sätts upp på dagordningen. Interpellationen ska lämnas in senast sju dagar före fullmäktiges sammanträde för att kunna besvaras på nästkommande möte. Ledamot som ställt interpellationen får svaret skriftligen senast en dag före sammanträdesdagen då svaret ska lämnas. På sammanträdet sker en interpellationsdebatt där samtliga ledamöter har rätt att delta.

Lämna eller skicka interpellationen till kommunens e-post alternativt till kommunsekreteraren.

Du som är ledamot eller tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige får ställa enkla frågor. Frågorna är viktiga ur demokratisk synpunkt eftersom det är ett sätt att få in upplysningar och styra debatten. Enkla frågor leder däremot inte till några beslut av fullmäktige.

Enkla frågor får bara debatteras av den som har ställt frågan och den som besvarar den. Det är en skillnad jämfört med en interpellationsdebatt där alla som så önskar kan delta.

Checklista för att ställa en enkel fråga:

  • Frågan ska ha ett bestämt innehåll.
  • Frågan ska gälla enkla sakförhållanden så att svar kan lämnas snabbt.
  • Frågan ska vara försedd med en kort inledande förklaring.
  • Frågan ska rikta sig till ordföranden i den styrelse/nämnd som är ansvarig för det sakinnehåll som frågan handlar om.

Så går det till:

När du har lämnat in din fråga sätts den upp på dagordningen för kommunfullmäktiges sammanträde (kallas att den anmäls). Frågan ska lämnas in minst en dag före sammanträdet för att kunna besvaras. I debatten med anledning av en enkel fråga så är antalet debattörer begränsat till dig som ställt frågan och den som besvarar den. Debatten begränsas till två inlägg vardera.

Lämna eller skicka frågan till kommunens e-post alternativt till kommunsekreteraren.

Ledamöter och ersättare har rätt att yttra sig i alla ärenden under sammanträdet. Du har rätt att ge replik på föregående talare.

Det är viktigt att hålla sig till det aktuella ärendet när man yttrar sig. Om man frångår ämnet kommer ordförande säga till. Om talaren fortsätter att frångå ämnet får ordföranden ta ordet från ledamoten.

Yttra sig i nämnderna

Den som vill begära ordet gör det genom att räcka upp handen. Ordföranden noterar dig på talarlistan och fördelar ordet när det är din tur.

Yttra sig i kommunfullmäktige

Att hålla sig till det aktuella ärendet är extra viktig just i kommunfullmäktige. Gör man inte det bryter man mot de demokratiska principerna i kommunallagen som säger att allmänheten ska veta vad som kommer att avhandlas vid sammanträdet (det vill säga det som står på dagordningen). Utöver ledamöter och ersättare har ordförande och vice ordförande i nämnd, som inte är ledamot eller ersättare i fullmäktige, rätt att yttra sig i frågor som berör nämnden. Detsamma gäller ordförande i kommunala bolag, kommunalförbund och gemensamma nämnder där kommunen är medlem i.

Hur länge får man prata?

Kommunfullmäktige i Laxå har inte beslutat om en tidsgräns vid yttranden. Det kan dock finnas vid till exempel allmänpolitisk debatt och meddelas i så fall av ordförande.

Begära ordet

Den som vill begära ordet gör det genom att räcka upp handen. Ordföranden noterar dig på talarlistan och fördelar ordet när det är din tur.

Begära replik

Den som vill ha replik räcker upp handen och meddelar samtidigt att det är replik som önskas. Repliker går före talarlistan och ska hållas korta.

Tjänstepersoners rätt att yttra sig

Kommunchefen får på begäran yttra sig för att lämna förklaringar och revisorerna har yttranderätt i behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt vid behandling av revisionsrapporter. Sakkunnigt biträde har rätt att yttra sig i samband med att revisionsberättelsen behandlas. Kommunfullmäktiges sekreterare får uttala sig om frågor som hör ihop med juridiken kring sammanträdet.

Förslag till beslut kallas för yrkanden. Endast ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att lämna yrkanden. Man brukar säga att följande yrkanden finns till föreslagna beslut:

Yrkande

Betydelse

Mer information

Bifall

Du är positiv till förslaget och anser att förslaget ska genomföras.

Avslag

Du är negativ till förslaget och anser därför att förslaget ska avslås.

Tilläggsyrkande

Du anser att förslaget är bra men vill komplettera med ett tillägg.

Ett förslag som påverkar andra förslag eller är beroende av dem kallas ett tilläggsyrkande. Ett tilläggsyrkande kan bara behandlas under förutsättning att det förslag som det bygger på först bifalls på sammanträdet.

Ändrings-yrkande

Du anser att förslaget ska justeras på något sätt.

Tänk på att möjligheten till ändringsyrkanden är begränsad i kommunfullmäktige eftersom ett ändringsyrkande inte får innebära att nytt ärende väcks (alla ärenden i kommunfullmäktige måste har beretts).

Nytt yrkanden (förslag)

Du föreslår ett helt nytt förslag.

Tänk på att möjligheten till nya yrkanden är begränsad i kommunfullmäktige eftersom det nya yrkandet inte får innebära att nytt ärende väcks (alla ärenden i kommunfullmäktige måste har beretts)

Bordläggning

Du anser att beslutet ska skjutas upp till ett kommande sammanträde.

I styrelse och nämnder krävs majoritet för att bordlägga ett ärende.

Minoritetsbordläggning i fullmäktige - Om minst 1/3 av ledamöterna begär det, ska ärendets bordläggas. Kan bara ske en gång i varje ärende. Önskas ytterligare bordläggning vid nästa sammanträde, krävs ett vanligt majoritetsbeslut. Ett ärende som är bordlagt får inte tillföras ytterligare handlingar eller annan utredning.

Återremiss

Du anser att ärendet behöver kompletteras med till exempel ytterligare utredning eller om underlaget känns ofullständigt

Du måste motivera varför du vill att ärendet ska återremitteras.

Minoritetsåterremiss i kommunfullmäktige – Om minst 1/3 av ledamöterna begär det, ska ärendets återremitteras.

 

Yrkanden som är längre än ett bifall eller avslag mejlas alternativs skrivs på pappershandling och lämnas till sekreteraren. Då säkerställs det att de blir korrekt uppfattade och återgivna i protokollet.

En ledmot har rätt att begära att ett möte avbryts. Detta kallas ajournering och ordförande ställer då frågan om mötet kan ajourneras. Vanligtvis bestäms för hur lång tid. Ajournering kan begäras för att ha möjlighet att diskutera en fråga enskilt i partiet eller partigruppen. Ett möte kan även ajourneras för att fortsätta en annan dag.

Efter ajournering ska kontroll ske att ledamöter är på plats igen.

När debatten om ett ärende är slut är det dags för själva beslutsfattandet. Beslut fattas normalt med så kallat ”acklamationsbeslut”. Det innebär att ordföranden lägger fram de olika yrkanden som har ställts under diskussionen i ärendet och frågar ledamöterna om de beslutar i enlighet med xx:s yrkande, yy:s yrkande etcetera. Som ledamot eller tjänstgörande ersättare, ropar man ”ja” för det yrkande man vill ska vinna och är annars tyst. När alla yrkanden har lagts fram talar ordföranden om vilket av dem som har bifallits (vunnit omröstningen).

Avstå från att rösta

Som ledamot kan du avstå från att rösta när kommunfullmäktige/nämnden fattar beslut. I ärenden som avser myndighetsutövning måste däremot den som deltagit i handläggningen delta i beslutet och kan då inte välja att avstå från att rösta. Det förekommer att ledamöter vid acklamationsbeslut anmäler att de ”inte deltagit i beslutet”. Detta får ses som politisk markering och fritar inte ledamoten från ansvaret för beslutet rent juridiskt. För detta krävs en reservation.

Om du vill avstå från att rösta ska du meddela sekreteraren och ordföranden detta när ärendet ska handläggas och innan beslut fattas.

Votering (omröstning)

Ledamöter har rätt att begära votering (omröstning) om man tycker att det är tveksamt om det verkligen finns majoritet för det förslag ordföranden har uppfattat som vinnande. Man ska inte begära votering enbart för att markera hur man själv eller någon annan har röstat, det får man hantera genom att antingen reservera sig eller skriva en protokollsanteckning.

Var och en av dem som ska fatta beslutet ropas då upp och säger ”ja”, ”nej” eller ”avstår”, beroende på hur personen vill rösta.

Voteringen sker alltid öppet förutom i ärenden som avser val eller anställning av personal.

Om omröstningen i ett ärende har fallit ut så att det föreligger lika många röster för och emot ett förslag avgör ordföranden ärendet med sin utslagsröst.

Du kan som ledamot reservera dig mot ett beslut om du inte vill ta ansvar för beslutet. Om du vill reservera dig mot ett beslut måste du informera ordföranden innan sammanträdet är slut. Det går enbart att reservera sig mot beslut som man själv deltagit i. Om du till exempel är ersättare och inte tjänstgör så kan du inte reservera dig mot beslutet.

Muntliga reservationer sker genom att du meddelar ordföranden under sammanträdet. Skriftliga reservationer sker genom att du meddelar ordföranden under sammanträdet och lämnar in en skriftlig reservation senast vid protokollets justering (eftersom den ska skrivas in i protokollet). Om ärendet ska justeras omedelbart så måste du lämna in reservationen senast i samband med att sammanträdet avslutas.

Mejla gärna din skriftliga reservation till sekreteraren så fort som möjligt men senast i samband med justeringen.

I samband med att ett ärende avgörs kan du som ledamot lämna en protokollsanteckning. De andra i kommunfullmäktige/nämnden har rätt att kräva en redovisning av innehållet, för att den ska tas in i protokollet. En protokollsanteckning sker genom att du meddelar ordföranden under sammanträdet och lämnar in en protokollsanteckningen senast vid protokollets justering (eftersom den ska skrivas in i protokollet). Om ärendet ska justeras omedelbart så måste du lämna in protokollsanteckningen senast i samband med att sammanträdet avslutas.

Mejla gärna din skriftliga protokollsanteckning per e-post till sekreteraren så fort som möjligt men senast i samband med justeringen.

En jävsituation uppstår när en anställd eller förtroendevalda har ett sådant intresse i ett ärende att hennes eller hans opartiskhet kan ifrågasättas. För att jäv ska föreligga krävs det inte att personen är partisk utan bara att situationen är sådan att finns skäl att misstänka partiskhet, vilket inte alltid är helt oproblematiskt.

Den som är jävig får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Handläggning av ett ärende innefattar beredning, föredragning, överläggning och beslut.

En ledamot i fullmäktige får inte delta i handläggningen av ett ärende:

  • som personligen berör ledamoten själv,
  • ledamotens make,
  • sambo,
  • föräldrar,
  • barn eller syskon eller någon annan närstående (sakägar- och släktskapsjäv).

I nämnderna gäller, förutom vad som gäller fullmäktige, dessutom att en ledamot är jävig om:

  • han/henne eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång (ställföreträdarjäv).
  • han/henne har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (ombudsjäv).
  • det finns någon annan särskild omständighet som är ägnad att rubba ledamotens opartiskhet i ärendet (delikatessjäv).

Hur anmäler jag jäv?

Jävsreglerna bygger på att den enskilde själv talar om att man är jävig. Om du är jävig ska du meddela ordföranden och sekreteraren redan innan sammanträdet startar så att de kan kalla in en ersättare för dig.

När det är dags att behandla ärendet ska du meddela att du är jävig innan handläggning av ärendet påbörjas. Ordföranden och sekreteraren noterar då det i protokollet. I fullmäktige kan du stanna kvar i lokalen även om du är jävig. I nämnd går du alltid ut ur sammanträdeslokalen när nämnden ska behandla ärendet som du anmält jäv i.

Tänk på att jäv kan föreligga om det i andras ögon finns skäl att misstänka opartiskhet. Om du inte själv anmäler jäv så kan jävsfrågan tas upp av ordförande eller annan ledamot. Om ”den utpekade” själv inte anser sig jävig kan ordföranden låta fullmäktige/nämnd besluta i frågan.

Är du osäker på om du är jävig kan du alltid diskutera frågan med dina partikamrater, ordföranden i nämnden eller en kommunsekreteraren.

Protokoll ska föras vid kommunfullmäktiges och nämndernas sammanträden. Ordföranden ansvarar för att protokollet förs och att det sker på rätt sätt. I Laxå kommun förs så kallade beslutsprotokoll. Det innebär att det enbart är besluten som redovisas i protokollen, inte debatterna och diskussionerna i sig.

Protokollen ska redovisa:

  • Vilken nämnd protokollet avser.
  • Tid och plats för sammanträdet.
  • Närvarande ledamöter och ersättare samt övriga närvarande personer.
  • En ärendebeskrivning som både beskriver ärendet och motiverar beslutet.
  • Vilka handlingar som föreligger vid ärendets behandling.
  • Framställda förslag (förslag finns vanligtvis vid sammanträdets början).
  • Ställda yrkanden (ställs under sammanträdet).
  • Vid omröstning (votering) mellan olika yrkanden ska det framgå hur propositionsordningen har varit, hur omröstningen utfallit och vid öppen omröstning hur varje ledamot röstat (sluten omröstning sker bara vid val eller anställande av personal).
  • Tydligt angivet vilket beslut som fattats och – om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild – ordentliga motiv för beslutet.
  • Reservationer.
  • Protokollsanteckningar.
  • När protokollet justerades.
  • När anslag om att justering skett (publicerats på kommunens officiella anslagstavla på laxa.se) och när det ska tas bort.

Protokollsjustering

Att justera ett protokoll innebär att man kontrollerar att det överensstämmer med vad som verkligen beslutats. Protokollet justeras (det vill säga undertecknas) av ordföranden och ytterligare minst en ledamot (i kommunfullmäktige två ledamöter) som utses vid sammanträdets början. Justering kan även ske digitalt med Bank-ID. Justering ska ske senast 14 dagar efter sammanträdesdagen på tid som ordföranden bestämmer och meddelar vid sammanträdet.

Vid brådskande ärenden kan protokollet eller enstaka paragraf justeras omedelbart vid sammanträdet. Detta innebär att sekreteraren vid sammanträdet färdigställer protokollet/paragrafen och att ordföranden och justeringspersoner undertecknar omedelbart.

I slutet av året bestäms sammanträdestiderna för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna för kommande år. Det är respetive nämnd som beslutar om sina datum men de samplaneras i kommunens kansli. Nämnder och styrelsen håller sina möten på dagtid, och ska avslutas senast 16.30.

Kommunfullmäktiges möten hålls normalt sett i Kulturens hus, lokal Unden. Det är sammanträden ungefär sju gånger per år, och de går av stapeln på onsdagskvällar med start klockan 17.30.

Datum och tid för alla sammanträden finns i kommunens sammanträdesordning Pdf, 115.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och öppna för alla som vill komma och lyssna. Det finns visserligen en möjlighet att kommunfullmäktiges sammanträde hålls inom stängda dörrar i ett visst ärende. Det händer dock så sällan att det är svårt att ge något bra exempel på när den bestämmelsen är lämplig att använda.

Nämnderna

Nämndernas sammanträden är som huvudregel stängda för allmänheten. Ibland kan nämnder besluta om att ha ett öppet sammanträde och då annonseras det ut.

Om du vill avsluta ett eller flera av dina politiska uppdrag behöver du lämna in en avsägelse. När du har lämnat in din avsägelse kommer den snarast möjligt att behandlas av kommunfullmäktige eller annat organ som berörs.

I samband med att du valts till ett förtroendeuppdrag i Laxå kommun samlar förvaltningen in kontktuppgifter från dig. Dessa uppgifter är viktiga för att du ska kunna fullfölja ditt uppdrag och för att kommunen ska kunna betala ut ersättning till dig. Uppgifterna samlas in via en e-tjänst och vid ny mandatperiod så samlas samtligas uppgifter in. Respektive sekreterare skickar ut information om detta i samband med att du valts.

Ditt namn samt din kommunala e-postadress publiceras på kommunens webb.

Om dina uppgifter ändras under mandatperioden är det viktigt att du lämnar in de nya. Detta gör du via vår e-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Har du frågor om din roll som förtroendevald, kontakta din nämndsekreterare. Eller skicka ett mejl till Laxå kommun så hör vi av oss.

Sidansvarig: Anna Eriksson

Uppdaterad av: Anna Eriksson